Enligt Sari Koivisto är detta det mest avancerade projektet i Europa för produktion av litiumhydroxid av batterikvalitet från egen malm.
- Det innebär att vi har en egen produktionskedja från prospektering, gruva och anrikningsverk till raffinaderi. Vi vill utveckla verksamheten och produktionen här på lång sikt. Våra två befintliga gruvor, dagbrotten i Syväjärvi och Rapasaari, har en livscykel på cirka 18 år. Vi har också flera fyndigheter i området som vi håller på att utforska", säger han. Kelibers litiumraffinaderi i Karleby planeras att producera cirka 15 000 ton litiumhydroxidmonohydrat av batterikvalitet per år, vilket är tillräckligt med batterikemikalier för att driva 300 000 elbilar.

Produktionen startar i Syväjärvi, därefter Rapasaari

- Vi sysselsätter för närvarande mer än 200 personer. Vid full produktion, när anrikningsverket och raffinaderiet är igång, kommer antalet anställda att uppgå till cirka 260. Genom E. Hartikainen, som tillhandahåller gruvtjänster, kommer dessutom cirka 100 personer att anställas. Indirekt är sysselsättningseffekten cirka 700 arbetstillfällen. Investeringen i byggfasen har uppgått till cirka 783 miljoner euro, inklusive ett grönt lån på 500 miljoner euro.
Vår aktieägare är det sydafrikanska globala gruvbolaget Sibanye-Stillwater, som äger 79,8% av aktierna. Finnish Minerals Group äger cirka 20% och det finns några andra små investerare. Produktionen kommer att inledas först i Syväjärvi och därefter i Rapasaari.

- Mitt eget gruvteam kommer snart att växa från sju till tio anställda. Teamets medlemmar har flyttat till området från hela Finland, bland annat från Uleåborg, Helsingfors, Sodankylä och Joensuu. Det finns en tydlig vilja att flytta längre bort för ett så bra projekt", säger Sari Koivisto nöjt.

Sari Koivisto, gruvchef för litiumprojektet Sibanye-Stillwater Keliber, på ett seminarium om underleverantörer för projektet SEMUKAS i Kaustby. Juha Jääskelä, VD för Witas, i mitten, och Petri Jylhä, utvecklingsdirektör för Kaustbyregionen, till höger. Foto: Witas

Upphandling från regionen över 40 miljoner euro

Anrikningsverket färdigställdes tre kilometer från gruvan. Enligt Koivisto kommer anrikningsverket att tas i drift stegvis nu när det finns tillräckligt med malm i lager. Beslutet om att starta produktionen av litiumhydroxid som uppfyller de tekniska kvalitetskraven vid Kelibers litiumraffinaderi, som kommer att färdigställas i Karleby högindustriområde, kommer att fattas i slutet av fjärde kvartalet 2026. Byggfasen i Kaustby sysselsatte flera lokala företag både direkt och som underleverantörer. I delregionen Kaustby uppgick den direkta upphandlingen av byggfasen under 2023-2025 till mer än 40 miljoner euro, med betydande indirekta effekter. Under byggfasen sysselsatte projektet mer än 1000 personer samtidigt.
- Vårt mål är att vara en anläggning i världsklass när det gäller säkerhet och produktion.
Efter avslutad gruvdrift kommer områdena att anrikas och efterbehandlas, varför vi bland annat har dumpat torv och jord för att i sinom tid kunna använda det för landskapsarkitektur. För att säkra denna verksamhet har säkerheter ställts: för Rapasaari-gruvan handlar det om knappt fem miljoner euro och för Syväjärvi om knappt två miljoner euro", säger Sari Koivisto.

Gruventreprenören värdesätter regionens mångsidiga affärsnätverk

Teemu Hartikainen , Chief Operating Officer för E. Hartikainen, som är gruventreprenör för litiumprojektet Keliber i Joensuu, berömde regionens mångsidiga företagsnätverk.
- Ur ett östra Finland-perspektiv är detta en region som verkligen växer och är livskraftig. Det lokala servicenätverket har verkligen utvecklats väl under de senaste åren, och till exempel boendekapaciteten är väletablerad. Likaså fungerar de kritiska tjänsterna, vilket inte är en självklarhet överallt. Det är till exempel viktigt med bilverkstäder, så att arbetsplatsens fordon inte behöver transporteras till en annan plats för att repareras.
- För oss som entreprenör är också tjänster som sport- och välfärdstjänster viktiga. De är en del av det totala paketet för att se till att arbetstagarna vill arbeta i området. Om ett område inte är attraktivt är det inte lätt att flytta dit", betonade Hartikainen.


E. Hartikainens Chief Operating Officer Teemu Hartikainen betonade att tjänster som sport och välbefinnande har en inverkan på de anställdas vilja att komma till området för att arbeta. Foto: E. Hartikainen

Han sade att hans företag gärna lyssnade på vad tjänsteleverantörerna i området kunde erbjuda dem. Även om det inte finns någon omedelbar verksamhet kan behovet av tjänsten uppstå senare. Då är det lätt att agera när man känner till adressen.
- Vid Sibanye-Stillwaters litiumprojekt Keliber har vi haft en personalstyrka på upp till 130 personer på plats. Andelen lokal arbetskraft är cirka 30 procent, vilket är ganska representativt för vårt genomsnitt i till exempel Kajanaland, där vi är verksamma i tre olika gruvområden. Hartikainen säger att bolaget kommer att fortsätta att använda lokala underleverantörer när behov uppstår.
- Det vi förväntar oss av underleverantörerna är helt i linje med vad våra kunder förväntar sig av oss: säkerhet, leveranssäkerhet och kvalitet. Det är inget mer än så, man måste bara förstå miljökraven, som är olika inom olika sektorer.
E. Hartikainen är för närvarande verksamt i sex gruvområden i Finland, med huvudkontor och centralverkstad i Joensuu.
- I år är verksamheten inställd på att expandera utanför Finlands gränser. I januari offentliggjorde vi ett villkorat flerårigt gruvservicekontrakt i Nordnorge, där verksamheten väntas starta i år. För tre år sedan sålde E. Hartikainen sin bilverksamhet, där bolaget representerade mer än tio bilmärken och var en mycket välkänd aktör, särskilt i östra Finland. I dag är familjeföretaget helt inriktat på anläggningsarbeten och i synnerhet på gruvkunder. Från att ursprungligen ha varit ett enmansföretag med en maskin har omsättningen vuxit till cirka 130 miljoner euro. Företaget har cirka 500 anställda och cirka 300 maskinenheter.