Stora projekt erbjuder betydande möjligheter för underleverantörsföretag även i framtiden, konstaterades det vid seminariet "Opportunities of major projects for subcontracting companies" som anordnades av SEMUKAS i Kaustby den 10 februari 2026. Dagens andra paneldiskussion betonade gränsöverskridande samarbete och en gemensam vision för aktörerna i regionen, vilket ansågs vara grundläggande förutsättningar för att lyckas med stora projekt.

Vikten av samarbete och en gemensam vision underströks bland annat av Paula Erkkilä, VD för Österbottens handelskammare.
- Det är oerhört viktigt att vi har en i stort sett gemensam vision. När vi går till olika bord för att förhandla får vi inte ha olika budskap om vi verkligen vill föra saker framåt. Beslutsfattarna i huvudstadsregionen vet till exempel inte vad vi vill om vi inte själva vet det", säger hon.
Enligt Erkkilä behöver vi en gemensam vision och en tydlig kommunikation.
- Vi är alltför avundsjuka på våra gränser. Vi borde komma över dem, eftersom andra inte är intresserade av dem. Låt oss inte göra kommunala, regionala och delregionala gränser till murar för oss, eftersom vi har exceptionellt goda tillväxtutsikter. Att arbeta tillsammans är egentligen inte så svårt.

Tillgänglighet och kompetens var också viktigt när det gäller stora projekt.
- Tillgänglighet och kunnande är nyckelfaktorer för var projekten hamnar. Behovet av kompetens måste identifieras proaktivt.
Anna Kotamäki, verkställande direktör för Mellersta Österbottens Företagare, påpekade i likhet med Erkkilä att företagen och företagarna i till exempel hennes organisation inte har några regionala gränser. När man samarbetar i stor skala ökar nätverken, och därifrån öppnar sig nya möjligheter igen.

Arctial, om det genomförs, skulle vara ett enormt megaprojekt

Daniela Mårtenson, VD för Concordia, utvecklingsbolaget för Jakobstadsregionen, såg möjligheter till samarbete inom områden som arbetskraft och regional marknadsföring. Hon säger sig ha märkt att många lokala ungdomar är angelägna om att flytta tillbaka till sin hemregion efter studierna.
- Om till exempel Arctials projekt att tillverka aluminium med låga koldioxidutsläpp förverkligas måste vi tillsammans hitta lösningar för boendet. Om Arctial lyckas kommer vidareutvecklingen av aluminium att bli ett intressant ämne för oss alla i regionerna.
Bakom Arctial-projektet står ABB, Fortum, Mitsubishi Corporation, Rio Tinto, Siemens Financial Services, Tesi och Vargas. Produktionsprojektet kommer att ligga i Kokkola och Kruunupyyhi och syftar till att producera mer än 600 000 ton koldioxidsnålt aluminium per år.
- Byggfasen skulle ta tre år, med ett maximalt arbetskraftsbehov på 3 000 till 4 000 personer. Under produktionsfasen skulle cirka 1 200 direkta arbetstillfällen skapas och i servicenätverket skulle projektet sysselsätta cirka tre gånger så många människor som de direkta arbetstillfällena", berättade Jöran Sopo, lokal chef för projektbolaget Arctial, för seminariepubliken. Han lyfte också fram vikten av samarbete.
- Det är viktigt för små och medelstora företag som vill engagera sig i projektet att synas, marknadsföra sig och registrera sig. Det är också viktigt att nätverka och skapa olika grupperingar. Småföretagen bör bilda allianser med varandra, för i stora projekt vill de stora lyckas bara för att de har massan", fortsatte han.
Om Arctial-projektet går vidare till slutstudiefasen förväntas investeringsbeslutet fattas i början av 2027. Byggnationen skulle starta omedelbart därefter och den faktiska produktionen förväntas starta mot slutet av 2029.

Arctials produktionsprojekt kommer att vara beläget i Karleby och Kronoby och syftar till att producera mer än 600 000 ton koldioxidsnålt aluminium per år. Foto: Arctial

"Ideologier ska inte tillåtas påverka tillståndsprocesser"

Hans Ahola, styrelseordförande i Ahola Group, såg en stor potential i storskaliga projekt framöver, men han var bekymrad över hur onödig reglering och byråkrati påverkar investeringsklimatet.
- För att små och medelstora företag ska kunna delta i underleverantörsnätverk måste de vara tidigt ute och aktivt etablera kontakter. Finska företag har mycket att lära av svenska företag när det gäller nätverkande. Ett regionalt utmärkt exempel är suurhanketoimisto.fi, som inte finns någon annanstans i Finland", säger han.

Men det stora problemet, enligt Ahola, är att Finland inte har haft tillväxt på länge, samtidigt som man har skapat Europas starkaste offentliga sektor.
- Jag har försökt ta reda på hur många perifera organisationer av olika slag det finns i Finland, som Luke och andra vid sidan av ministerierna. Jag hoppas att tillståndsgivningen för stora projekt kommer att ske snabbare och smidigare.
Ahola var irriterad över att man i tillståndsprocessen kan fatta beslut enligt en tjänstemans ideologi och att projektet faller samman.
- Det har vi inte råd med i Finland, och vi har ingen som sköter helheten.

När det gäller att utveckla den offentliga sektorn skulle Hans Ahola se Trafikministeriets organisationer (Trafikverket, Traficom, Fintraffic) som en modell för andra offentliga förvaltningar. Ahola lyfter också fram den svenska modellen, som är mycket lösningsorienterad. Som exempel nämner han den svenska regeringens Accelerationskontoret.se, som i Sverige har mandat att ingripa och påskynda genomförandet av projekt för ren omställning om de fastnar i tillståndsbyråkrati.

En samladbedömning behövs

Markus Mäntynen , projektledare för SEMUKAS-projektet, fortsatte Aholas idé genom att föreslå att en holistisk samhällelig kostnads-nyttoanalys bör genomföras för större projekt, med hjälp av trafikljusfärgslogiken, som skulle bedöma de positiva, neutrala och negativa effekterna av projekt på ett balanserat sätt. Problemet i dag är att tillståndsmyndigheten bedömer projekten enbart utifrån negativa miljökonsekvenser. Neutrala och positiva kriterier som rör sysselsättning, livskraft och skatteintäkter bör läggas till miljökonsekvenserna. Detta skulle göra det möjligt att analysera den övergripande ekonomiska och sociala betydelsen av projektets genomförbarhet, vilket inte är möjligt i dag.

Paneldiskussionen om potentialen i stora projekt belyste vikten av samarbete. På bilden syns paneldeltagarna Paula Erkkilä (vänster), Markus Mäntynen, Daniela Mårtenson, Hans Ahola och Jöran Sopo. Foto: Wegevision/Ville Viitamäki