Försvarsindustrin erbjuder betydande affärsmöjligheter för finländska företag. Janne Muurinen från Patria, som besökte Kaustby i november i samband med ett företagsevenemang som ordnades av Kaustby kommun och projektet SEMUKAS, berättar att han under sitt besök märkte att Mellersta Österbotten har mycket kunnande som försvarsindustrin kan dra nytta av.

Företagen fick möjlighet att presentera sitt kunnande för Muurinen i enskilda möten. Patria väljer leverantörer för sina egna projekt produkt- och projektspecifikt, säger han.
- Patria anlitar finska underleverantörer i ganska stor utsträckning. Till exempel produktionen av pansarfordonet Patria 6 x 6 sysselsätter tiotals företag", säger Muurinen och nämner ett annat exempel på en situation där Patria igen skulle börja bygga mobilt artilleri som företaget har ett koncept för. Även detta skulle kräva tiotals leverantörer från olika branscher.
Eftersom försvarsmaterielindustrin fortsätter att växa kraftigt skulle Janne Muurinen bedöma situationen ur de finländska företagens synvinkel i ett bredare perspektiv, inte bara i Finland utan också i Europa och Nato. Även här är Sverige, vårt grannland i väster, en bra utpressare. Statistiken visar att svenska företag handlar mycket mer aktivt med Natoländer än finska företag. Naturligtvis har det också förekommit affärer från Finland, ibland med överraskande stora produkter.
- I själva verket är det bara fantasin som sätter gränser. Finland säljer t.ex. skidor till Nato och merinoullstrumpor till det danska försvaret. I Finland kan kunderna vara Försvarsmakten, Tullen, Gränsbevakningsväsendet och Polisen.
Ett nyckelord är teknologi med dubbla användningsområden. Muurinen säger att kriget i Ukraina har visat på nödvändigheten av samarbete mellan civil- och försvarsteknologi. I Europa finns det för närvarande också finansieringsmekanismer som innebär att hundratals miljarder euro investeras i försvarsindustrin och försvarsmateriel i allmänhet.
- För att få tillgång till dessa medel bör finländska företag hålla ögon och öron öppna och delta i så många gemensamma projekt, anbudsförfaranden eller FoU-verksamheter som möjligt", påpekar Muurinen.
SEMUKASEnligt Markus Mäntyse, projektledare för Kaustinen-projektet, följer delregionen Kaustinen noga finansieringsansökningarna allteftersom de öppnas.
- Av särskilt intresse för försvarssektorns dubbla användningsområden är Rearm-finansieringen som öppnas nästa år. Denna finansiering skulle göra det möjligt för små och medelstora företag i delregionen och det bredare projektområdet att bli en del av Natos leveranskedjor", säger Mäntynen.

Janne Muurinen, vice vd, Public Affairs, Patria.

Var kan man få reda på mer?

Och var kan företag få mer detaljerad information om de är intresserade av de möjligheter som försvarsindustrin erbjuder?
Natos NSPA-portal är en logistik- och upphandlingsorganisation som erbjuder en kanal för medlemsländer och partner att delta i försvarsupphandlingar. NCIA är den upphandlingsorganisation som ansvarar för leverans och underhåll av alliansens kommunikations- och informationssystem. Inloggningsanvisningar till portalerna finns på webbplatsen för Nomenclature Centre of the Defence Logistics Agency.
Allt fler finländska företag har anslutit sig till PIA-föreningen. PIA är en intresseorganisation för försvars-, flyg-, rymd- och säkerhetsindustrin i Finland.
- PIA är enligt min mening en bra miljö för företag som vill få tillgång till försvarsupphandlingar. Som medlem i föreningen får företagen en inblick i vad som händer i branschen och kan också hitta nya samarbetspartners", säger Janne Muurinen.

Expertis för ett brett spektrum av behov

Kaustis-baserade Metalli Järvelä satsar stort på bockningsteknik för metall, och företagets produkter används i stor utsträckning inom till exempel hyttindustrin. Till företagets tjänster hör också laserskärning av rör och plåt, och numera utför Metalli Järvelä också CNC-bearbetning i egen regi. Företaget sysselsätter drygt 30 personer och omsättningen förväntas uppgå till cirka 4,6 miljoner euro år 2025.
- Vi är mycket intresserade av att bli underleverantör till exempelvis Patria, eftersom vi har en hel del saker som vi skulle kunna leverera till dem", säger företagarna Iiro och Visa Järvelä och nämner rörbockning och laserskärning och montering av rör och plåt som exempel.
Metalli Järvelä har redan levererat produkter till försvarsindustrin, och företagarna tyckte att mötet med en Patria-representant var intressant. Företagets resurser och maskinpark är sådana att det har goda förutsättningar att tillgodose försvarsindustrins behov.

Metalli Järveläs entreprenörer Visa (t.h.) och Iiro Järvelä.

Mikko Toivonen, VD för Vetula-företaget Windis, och produktutvecklaren Mika Klemola presenterade för en Patria-representant en lösning som tryggar vattenförsörjningen i olika nödsituationer. Till exempel en portabel vattenavstängningsenhet i en sjöcontainer som skyddar mot störningar, plötsliga avbrott och vattenföroreningar.
- Det var fantastiskt att ha en representant från Patria här på plats. Baserat på den presentation vi just hörde kan vårt företags lösning övervägas för distribution över hela Nato, särskilt eftersom vi har goda möjligheter att skala upp", säger Toivonen och Klemola.

Windis VD Mikko Toivonen (till höger) och produktutvecklare Mika Klemola.


Tillverkning tillbaka in-house

Maarla, som har sitt säte i Viitasaar, är en diversifierad aktör inom metallindustrin och tillverkar bland annat metallfästen för byggproduktindustrin och markstödssystem för solkraftverk. Företaget är också underleverantör och underleverantör av produkter till möbelindustrin och ventilationsindustrin. Maarla-koncernen, som sysselsätter 66 personer, har en omsättning på 10 miljoner euro.
Jari Puukilainen, Maarlas styrelseordförande och huvudägare, ser flera skäl till att den finska industrin bör ta vara på de möjligheter som Patria och försvarsmaterielindustrin i allmänhet erbjuder.
- Det vore oansvarigt om vi skulle gå miste om produktion, produkter eller komponenter som mycket väl kunde tillverkas i Finland. Vi behöver arbetstillfällen i Finland, och det är också en fråga om Finlands säkerhet att ha tillverkning i Finland som stöder försörjningstryggheten. Personligen anser jag att det också är ett slags samhällelig skyldighet", betonar Puukilainen.

Enligt honom kommer försvarsmaterielindustrin att vara en sektor som växer under lång tid till följd av den rådande globala situationen.
- Försvarsmaterielindustrin är också en möjlighet för Maarla, vars direkta kunder har en sammanlagd omsättning på flera miljarder. Vi kan tillverka en mängd olika produkter och även utföra lagermontering. Men vi behöver sätt att öppna upp dialogen mellan försvarsmaterielindustrin och företag utanför tillväxtcentrumen, och därför är dessa evenemang så viktiga", säger Puukilainen.
Evenemanget arrangerades av Kaustbyregionen och projektet SEMUKAS.
- Omsättningen inom den finländska försvarsindustrin har mångdubblats under de senaste åren i takt med att Europa har stärkt sitt försvar. Patria och beställningarna på Patria 6x6-fordonet är ett bra exempel på detta. Tillväxten inom försvarsindustrin har också potential för företag och konsortier i vår region. Evenemang som detta är en konkret möjlighet för företag att bygga användbara nätverk", säger Markus Mäntynen, projektledare för projektet.
SEMUKAS-Projektområdet omfattar inte bara delregionen Kaustby utan även kommunerna i regionen Sydänsuomessa i Norra Mellersta Finland. Viitasaari och Karstula har en stark underleverantörsverksamhet inom metallindustrin. Dessutom fick Savotta i Karstula i början av året en order på över 30 miljoner euro från försvarsmakten. Olika samarbetsmodeller ökar företagens möjligheter att delta i större projekt.

Jari Puukilainen, Maarlas styrelseordförande och huvudägare.