Kokkola Industrial Park är norra Europas största ekosystem för kemi och metallbearbetning och här finns ett antal internationella toppföretag. Foto av KIP
År 2040 bedömer Finsk Energiindustri att Finlands ekonomi kommer att drivas av industri och tjänster baserade på ren el, vätgas och avskild koldioxid, där andelen el som energikälla nästan tredubblats fram till 2023.
Förnybar el kommer att spela en viktig roll i det framtida energisystemet, och det är detta som gör området mellan Karleby och Äänekoski särskilt intressant och aktuellt. När allt kommer omkring uppfyller regionen i stor utsträckning villkoren för ett redan fungerande vätgasekosystem. Inom ramen för vätgasekonomin används vätgas i allt högre grad som ett av de råmaterial som ska bearbetas ur industriell synvinkel. Därför kommer nästa våg av investeringar i energiomställningen att kräva en bredare uppsättning investeringar för att förverkligas. Enskilda städer eller till och med provinser kanske inte ensamma har alla de resurser som krävs för att få det att hända. Det är därför som ett fungerande vätgasekosystem kräver samarbete över traditionella kommun- och provinsgränser. De råvaror som behövs för en fungerande vätgasekonomi är vatten, förnybar el, biogen koldioxid - för att inte glömma biogas från primärproduktionen. Ett fungerande ekosystem kräver fungerande logistik, ända ner till den internationella hamnen. Dessutom är de lokala huvud- och underleverantörsnätverkens förmåga att leverera miljardprojekt i tid avgörande för framtida megaprojekt. Alla dessa resurser finns i regionen mellan Kokkola och Äänekoski.
Förnybar elproduktionspotential på upp till 33 terawattimmar
Potentialen för produktion av förnybar energi i vätgasekosystemet, som främst finns i Mellersta Österbotten och Sydösterbotten, är enorm. Regionen är rik på nedlagda torvproduktionsområden, vilket har gjort det möjligt att lokalisera solenergiprojekt i regionen, nästan som en guldrush. Energioperatörer har initierat nästan 3 000 hektar solenergiprojekt under det senaste året eller så. Detsamma gäller för de stora pälsfarmarna i regionen, varav många planerar produktion av förnybar energi. Ekosystemet omfattar också området Järvi-Pohjanmaa i södra änden av kraftledningen Jylkkä-Alajärvi.
Bland de förnybara energikällorna har vindkraften länge varit en aktiv produktionsform i kustregionen och dess närområden. Finlands största landbaserade vindkraftspark byggs för närvarande i Lestijärvi, och ny vindkraft byggs även på andra håll i regionen. Landbaserad vindkraft har fördelen av geostrategisk säkerhet, dvs. infrastrukturen ligger säkert på fastlandet och kan inte utsättas för potentiellt fientliga hybridstörningar från havet. Dessutom är underhållet av anläggningarna och ekosystemets skalning mycket effektivare i vår region, där det finns en mängd nedlagd, färdig infrastruktur som lämpar sig för förnybara industrier.
Det har uppskattats att den maximala elproduktionskapaciteten för vätgasekosystemet i 18 kommuner skulle uppgå till 33,1 terawattimmar. Vissa historiker ser faktiskt vätgas som en källa till välstånd för EU:s klimatmål på samma sätt som tjära har varit för Karleby och dess omgivande län sedan 1600-talet. Synergin mellan staden Karleby och provinsen är uppenbar. Frågan är om detta kommer att leda till en ny guldålder och renässans för västkusten, som på den tiden då tjära i stor utsträckning importerades från inlandet och skeppades från Karleby hela vägen till England?
Miljövänlighet, smidig zonindelning och sammanlänkningskapacitet för att uppmuntra investeringar
I en glesbefolkad region har planeringsprocessen i allmänhet varit smidig, vilket bidrar till att projekt för förnybar energi kan genomföras i praktiken inom den planerade tidsramen. Ett exempel är det täta Liedes- och Pajuojaområdet på cirka 25 km2 på gränsen mellan Halsua, Kaustinen och Veteli, som erbjuder utmärkta förutsättningar för elförädling. Den kapacitet som blir över vid torv- och torvproduktion är för närvarande tillgänglig för förnybar energi, vilket är en stor fördel, eftersom den färdiga infrastrukturen inte skapar en naturlig barriär ur skogsrestaureringsförordningens synvinkel, vilket främjar social acceptans av verksamheten.
Ett separat kapitel i vätgasens ekosystem är elöverföring. Det finns gott om sammanlänkningskapacitet, och ännu mer i framtiden efter att Fingrids nya Lakeus-ledning mellan Jylkkä och Alajärvi färdigställts 2027. Ett typiskt problem för den europeiska vätgasekonomin är bristen på tillräcklig sammanlänkningskapacitet. Den tillgängliga infrastrukturen och de strategiska resurserna på vår flodslätt är unika i Europa.
En mångfacetterad strategi
För företag och kommuner i området mellan Karleby hamn och Äänekoski erbjuder vätgasekonomin en utmärkt möjlighet att modernisera sin verksamhet. Vätgasekonomin handlar inte bara om vätgas, utan också om förnybar el, biogas, biogen koldioxid, biokol, deras nedströmsprodukter och effektiv användning av biprodukter som värme. Exempelvis har företag som är verksamma längs riksväg 13 mellan Karleby och Äänekoski varit mycket intresserade av möjligheten att ansluta sig till framtidens gasnät. En flexibel multigasstrategi gör det möjligt att bygga gasledningar för att tillgodose behoven hos befintliga industrier och de som överväger att etablera sig i området. Detta är avgörande för att bygga upp ett fungerande vätgasekosystem där efterfrågan och produktion måste vara i balans redan från början. Den höga efterfrågan understryks också av Jukka Hillukkala, borgmästare i Toholamm, som är ordförande i Kaustinens delregionala råd.
Metsä Fibres bioproduktbruk i Äänekoski producerar barr- och björkmassa som är den huvudsakliga råvaran för kartong, mjukpapper och tryckpapper samt specialprodukter. Foto: Metsä Fibre
Investeringarna i förnybar energi gynnas också av en vändning i räntenivåerna, och statsminister Petteri Orpos (Saml.) regering vill locka stora hållbara investeringar till Finland. Regeringen förbereder för närvarande skattesubventioner för storskaliga energiprojekt på 50-150 miljoner euro och direkt stöd till strategiskt viktiga investeringsprojekt.
Är du intresserad av energipotentialen i vår region? Skicka ett meddelande till oss via den här länken så kontaktar vi dig.
Den här artikeln ingår i en serie artiklar som publiceras av Semukas-projektet om produktionspotentialen för förnybar energi i Mellersta Österbotten och Sydösterbotten. Semukas-projektet syftar till att utveckla gränsöverskridande samarbete, främja tillväxtorienterad och ny sysselsättningsskapande affärsverksamhet samt stärka affärs- och marknadskunnande i samband med den koldioxidneutrala ekonomin. Projektet finansieras av medlemskommunerna i regionerna Kaustby och Sydösterbotten, Witas, Karleby universitetscenter Chydenius och Mellersta Österbottens förbund.
